Enligt uppgifter från Naturvårdsverket finns det omkring 1 000 områden i Sverige som kan sägas ha förorenad mark av den högsta riskklassen. Detta är i regel områden där industrier tidigare varit aktiv och giftiga ämnen förorenat marken, vattnet, eller båda.Utöver dessa 1 000 områden i riskklass 1 finns det även omkring 7 000 områden av riskklass 2, där riskerna anses sannolikt stora. Men då det fortfarande finns många områden av riskklass 1, går de statliga pengarna mest till dessa och endast ett fåtal gånger till andra. Allt som allt finns det kring 24 500 riskklassade områden.Staten tar hjälp av företag som RGS90, som är utbildade i hur man arbetar i dessa områden och sanerar dem. Dessa projekt är ofta väldigt omfattande och kan ta tid att åtgärda. Under 2015 rapporterades det omkring 2 800 genomförda åtgärder och delåtgärder.I den så kallade EBH-databasen finns det cirka 85 000 objekt registrerade. Men detta betyder inte att alla dessa är bekräftade vara förorenade. Många hamnar i databasen då industrier som funnits i områden har kunnat orsaka föroreningar och måste därför undersökas. Industrier som får områden att hamna i databasen inkluderar glasbruk, kemiska industrier, pappersindustrier och de som håller på med träimpregnering.Detta är en konstant pågående arbete och fokusen är att först utreda de områden där risken för människors hälsa och naturresurser är som mest hotad. Man tittar även på den biologiska mångfalden och hur den kan behövas ta hand om, både på kort och lång sikt.Just nu ligger en hel del av arbetet på länsstyrelserna att inventera områdena i sina regioner och skapar en prioriteringslista. Som tur är finns majoriteten av kunskapen som krävs för identifiering tillgängligt idag, men man kan inte utesluta att andra föroreningar kan uppstå. Detta är speciellt fallet för branscher vars miljöpåverkan inte undersökts tillräckligt noga.
